Sydsvenskan, August 23, 2007

DET ÄR SYND ATT INTE KLAGA
by Pontus Kyander

Tellervo Kalleinen/Oliver Kochta-Kalleinen: ”Complaints Choir”. Signal, Malmö t o m 26.8, samt Malmöfestivalen 17-24.8.

Klagovisa, klagokör – klagandet är språkligt förbundet med sången. Det har med mer att göra än med de professionella gråterskor som ännu på sina håll i världen ger sorgen en utstuderat sorglig gestaltning.

För det mesta handlar emellertid inte klagandet om de stora sorgerna. Gnällandet är en del av vår konversationskultur, småpratet som håller umgänget vid liv också då inget finns att säga. Det är olyckligtvis självgenererande, självförökande, och ingenting är så smittande som missnöjet. Klagandet har på gott och ont en kollektiv sida, det lyfter fram kolerikern och misantropen i oss alla.

Fast om man tar ordet klagokör bokstavligt blir effekten snarare terapeutisk. Det har de finska konstnärerna Tellervo Kalleinen och Oliver Kochta-Kalleinen gjort i sitt projekt ”Complaints Choir” som med start i Birmingham för något år sedan rullat runt genom fyra världsdelar och ett snart femtontal städer. I varje stad har medborgarna inbjudits att formulera sitt missnöje, som bildat grund för musikaliska och rimmade kompositioner vilka framförs av de missnöjda själva i för ändamålet bildade klagokörer. På detta vis vill konstnärerna sätta stopp för ”de positiva attitydernas tyranni”. Fast de verkar på samma gång punktera missnöjet självt. Man blir uppenbart väldigt glad av att gnälla fritt och i kör, till medryckande melodier.

Det är i alla fall intrycket man får på Signal i Malmö, där fyra av klagokörerna framförs: Birmingham, Helsingfors, Hamburg och S:t Petersburg. Britterna gnäller för övrigt bäst, tätt följda av finnarna och ryssarna. Tyskarna verkar ha svårast att inte ta sitt missnöje på fullt allvar, vilket möjligen kan var ett litet bidrag till förståelsen av 1900-talshistorien.

Projekt har åtminstone två paralleller i samtidskonsten. Georgina Starr gjorde i sin animerade musikal ”Tuberama” (1998) en sång baserad på hur obehagliga alla medtrafikanterna på tunnelbanan kan vara, och de ryska konstnärerna Komar och Melamid har sedan många år låtit olika länder genom gallupundersökningar ”rösta” fram hur en riktigt bra målning borde se ut. I de finska konstnärernas projekt kan man på samma sätt efterhand se en beskrivande karta växa fram över all världens missnöje.

Under Malmöfestivalen får Malmö – en stad beryktad för sin högt utvecklade gnällkultur – en egen klagokör, som kommer att framträda på olika håll på. En händelse att se fram emot för alla oss gnällmånsar.